Biträdande lektor i allmän rättslära

Juridiska institutionen är en av de större institutionerna vid Stockholms universitet. Institutionen har omkring 150 anställda och 5 500 studenter. Drygt 70 lärare är på heltid engagerade för att undervisa och bedriva den forskning som utbildningen vilar på. Ett trettiotal professorer med olika rättsvetenskapliga inriktningar finns vid institutionen, som utgör en dynamisk miljö med forskning av högsta klass och med stark internationell prägel.
Mer information om oss finns på Juridiska institutionen

Ämne/ämnesbeskrivning

Allmän rättslära

Arbetsuppgifter

Arbetsuppgifterna omfattar undervisning, forskning och administration samt kontakter med det omgivande samhället. Till undervisning räknas föreläsningar, seminarier och andra interaktiva kursmoment, examination, kursansvar, kursadministration, handledning samt utveckling och uppdatering av undervisningsmaterial.

Anställningen avser forskning inom ämnet allmän rättslära. Huvudsakligen ska också undervisningen ske i allmän rättslära men undervisning i betydande grad även i andra ämnen kan ingå.

Till arbetsuppgifterna hör också att söka externa forskningsmedel samt att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet och den samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för arbetet vid universitetet.

Anställningen är på heltid och omfattar fyra år. Huvuddelen av anställningen avser forskning inom ämnet allmän rättslära. Undervisningsdelen omfattar 49 % av årsarbetstiden. 

Behörighetskrav

Behörig att anställas som biträdande lektor är den som har avlagt doktorsexamen i juridik eller har motsvarande vetenskaplig kompetens. Främst bör den komma i fråga som har avlagt doktorsexamen, eller har uppnått motsvarande vetenskapliga kompetens, högst sju år före ansökningstidens utgång.

Ett krav för anställningen är goda kunskaper i såväl svenska som engelska och den som erbjuds anställningen måste kunna undervisa på båda språken.

Som allmänt behörighetskrav gäller att den sökande ska ha såväl förmåga att samarbeta som den förmåga och lämplighet i övrigt som behövs för att fullgöra arbetsuppgifterna.

Bedömningsgrunder

Särskild och lika vikt fästs vid vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Vikt tillmäts dessutom administrativ förmåga samt förmåga att samverka med det omgivande samhället. Som merit räknas även annan skicklighet och erfarenhet som har betydelse för anställningen och de arbetsuppgifter som ingår i den.  

Vid bedömningen av den vetenskaplig skickligheten beaktas i första hand forskningens vetenskapliga kvalitet. Även forskningens omfattning, främst med avseende på djup och bredd, tillmäts betydelse. Eftersom undervisning förväntas ske även i andra ämnen än allmän rättslära kan forskningserfarenhet även från andra ämnen vara meriterande. Vidare beaktas förmåga att planera, initiera, leda och utveckla forskning och forskarutbildning samt förmåga att i konkurrens erhålla medel för forskning. Förmåga till interaktion både inomvetenskapligt och med det omgivande samhället tillmäts betydelse.

Vid bedömningen av den pedagogiska skickligheten beaktas i första hand den pedagogiska kvaliteten. Även tidigare undervisnings omfattning tillmäts betydelse. Särskild vikt läggs vid erfarenhet av undervisning i allmän rättslära, men undervisning i andra ämnen är också meriterande. Vidare beaktas förmåga att planera, initiera, leda och utveckla undervisning, liksom förmåga att knyta undervisningen till forskningen. Även förmåga till interaktion om högskolepedagogiska frågor med aktörer inom och utom universitetet ingår i den pedagogiska skickligheten.

Som merit räknas även administrativ skicklighet och erfarenhet samt annan skicklighet och erfarenhet som har betydelse för anställningen och de arbetsuppgifter som ingår i den. Sådan skicklighet kan t. ex. visas genom förmåga till övergripande verksamhetsplanering, skicklighet att leda verksamhet och personal samt genom förmåga till samarbete. Förmåga att samverka med det omgivande samhället och att informera om forskning och utvecklingsarbete är också en merit.

Om anställningen

Tillträde efter överenskommelse.

Stockholms universitet strävar efter att vara en arbetsplats som är fri från diskriminering och ger lika möjligheter för alla.

Kontakt

Upplysningar om anställningen lämnas av ämnesföreståndaren Stanley Greenstein stanley.greenstein@juridicum.su.se   

Frågor om anställningsförfarandet kan ställas till prefekten Gustaf Sjöberg 
gustaf.sjoberg@juridicum.su.se  

Information om befordran till universitetslektor

En anställning som biträdande lektor är tidsbegränsad till fyra år i enlighet med Högskoleförordningen (1993:100) (HF). Syftet med anställningen är att den biträdande lektorn ska ges möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare samt få meriter som ger behörighet för en annan läraranställning. En biträdande lektor vid Stockholms universitet ska efter ansökan befordras till en tillsvidareanställning som universitetslektor om hen har behörighet för sådan befordran enligt HF samt Anställningsordningen för anställning till lärare vid Stockholms universitet (AOSU) och dessutom bedöms lämplig enligt nedanstående kriterier.

Behörighetskrav för befordran till universitetslektor

Sökande ska ha dokumenterad förmåga att självständigt initiera och driva forskning av hög vetenskaplig kvalitet. Den pedagogiska skickligheten på lektorsnivå ska ha visats genom undervisning både på grundnivå och avancerad nivå samt vara väl dokumenterad.

Sökande ska ha genomgått högskolepedagogisk utbildning om minst 7,5 högskolepoäng eller av fakultetsnämnden bedömts ha motsvarande kunskaper.

Ansökan

Du söker anställningen via Stockholms universitets rekryteringssystem. Du som sökande ansvarar för att ansökan är komplett i enlighet med universitetets anvisningar och att den är universitetet tillhanda senast sista ansökningsdag.

Läraranställningar: instruktioner och ansökningsmall.
Universitetets anställningsordning, generella anvisningar och ansökningsmall på svenska finns på webbsidan: att söka en anställning.